Jag är hemma, dock sen en och en halvtimme tillbaka. Men i alla fall så ja, har jag ens något att skriva?

Är det någon som någon gång kan känna att alla inte är rättvist behandlade? Jag känner inte själv att det är så mot just mig, men just idag så har jag faktiskt tyckt synd om min stackars Cattis.
Enligt vissa lärare så kan man tydligen tvinga elever att gå på "möten" som dom inte vill, men enligt andra lärare så kan ingen någonsing tvinga någon till något? Hur ska dom ha det egentligen?

Visst okej, vi lottade fram vem som skulle gå på "mötet" av alla i klassen, det är då ett rättvist sätt. Men vi sa även att - dom som varit där förut, skriver vi inte upp. Cattis hade varit där förut, Cattis vägrade gå dit ifall hon blev vald. Och vad händer? Jo, det är hennes namn som ropas upp, även fast hennes inte ens skulle stå med? Ja. Det är sjukt hur alla ibland kan säga saker med sen göra precis tvärt emot.

Och att en person i en klass på ca20 st kan få så mycket särbehandling (Utan att behöva det? In my ass!) är sjukt! Denna personen är dock inte Cattis, utan henners värsta fiende. Typ.

Okej, jag kanske överdriver, men det blir ungefär såhär vi kan se på allt. Jag kan inte påstå att jag tycker det här är rättvist? Skulle jag bli lärare så skulle jag aldrig tvinga någon, visserligen så skulle jag aldrig göra det nu heller. I alla fall inte om sånna här saker.

Förlåt, men jag var tvungen att skriva av mig.

Det är inte lätt att få en syl i vädret när Cattis är i farten så det är lika bra att skriva istället för att prata. Haha!  ♥