Jag satt och läste i en blogg nyss och självklart nappade jag i det som stod. Det handlade om hur saker och ting har blivit den senaste tiden, jämfört mot när vi(dom i min ålder typ) var små.

Jag läste bland annat att idag är en hel del av de trettonåringar som finns sugna på att ha sex, bara för att bli av med oskulden så fort som möjligt liksom. Jag minns inte ens vad jag tänkte på när jag var tretton. Ska jag vara ärlig så kanske inte jag är den som mest tänkt som de flesta tonåringar gör. Men jag kan nog säga att jag inte ens tänkte på killar på det viset vid den åldern. Det skrämmer mig att det faktiskt är som det är idag.

Jag läst t.ex också att det är pojkar i tio-års åldern som vet det mest om brott, alltså är dom experter på att krossa rutor på bilar eller varför inte bara slanga lite bensin? Ja, det var vad jag läste. Bl.a. Självfallet håller jag fortfarande med.

De flesta unga idag ska vara så "vuxna" för att de tror att det är så det ska vara nu för tiden. För att de tror att det är coolt. Ja, vad är det som är coolt med det. Precis, precis.. ingenting.Med vuxna så menar jag att göra saker som älder oftast gör. Att förlora oskulden när man är tretton är inte ett måste enligt mig. Varför skynda?

Jag kan inte påstå att jag led av att vänta tills jag var sexton (skulle fylla sjutton någon månad senare). Visst kanske det kändes lite udda när vännerna pratade om det när jag själv inte gjort det. Men som sagt, jag led ändå inte. Jag kände inte att jag behövde stressa med något sånt. Killen jag var med, var såklart även min första pojkvän - seriösa. Vi hade varit tillsammans ltie över en månad, ja nästan två månader då vi tillslut hade sex. Inget stress för mig, vi fick ta allt i min takt och det hände när jag var redo. Med andra ord har jag nu, som arton (snart nitton) haft sex med två olika killar. Som om ni har med det att göra ;) haha.

Nej men på riktigt. Tror jag skulle kunna hitta många vid tretton-fjorton års ålder som redan haft sex med en-två eller varför inte mer till och med? Finns ju faktiskt dom som föder sitt första barn vid fjorton-års ålder så. (Ja, jag läser en blogg med en två barns mamma, som fick sitt första vid 14 års ålder. Dock är ju hon en toppen mamma, så jag tänker inte börja klaga på det. Men hon säger ju själv att hon inte uppmanar någon annan att skaffa barn vid fjorton, kanske ganska logiskt?)

Och hur många är det inte som supit sig själva fulla redan vid tolv-tretton-års ålder(tidigare också) i dagens samhälle? Ja, det är tyvärr rätt många det med. Jag nekar inte att jag började dricka när jag var rätt ung. Jag nekar inte att jag supit flera dagar i rad, tills jag spytt, tills jag inte längre kunnat gå normalt eller tills jag helt enkelt bara ramlat omkull för att det blivit lite för mycket. Alldeles för mycket om jag tänker till idag men.. Det skrämmer mig egentligen. Att en dag var jag den som gärna drack ofta, i alla fall ganska ofta. Dock fanns det ju dom som drack varje helg, kanske till och med i veckorna. Så extrem blev jag aldrig. Tacksam är jag för det.

Jag kan erkänna att jag gjort mycket dumt. En del saker jag inte ens vill prata om för att de är så fåniga, idiotiska, skrattretande, sorgliga. Ja allt. Jag kan tänka tillbaka och skämmas. Men på något vis är jag väl ändå stolt, åt den jag är idag. Jag har trots allt detta alltid haft förmågan att förstå vad jag håller på med, ja, låter kanske del med tanke på att det gått lite för långt ibland. Men sanningen är att utan mitt förstånd hade jag nog inte heller setat här. Utan mitt förstånd att säga nej när det räcker, så hade jag nog inte varit som jag är idag. Kanske hade jag varit partyprissen som är ute varje helg och super tills jag inte minns vad som hände, strular med killarna som kommer i närheten och sen blir allt bara knas dagen efter och man ångrar allt. Ja kanske hade jag blivit sån om jag inte hade haft förstånd nog att första när det räcker.

Idag är jag en liten motsats till vad jag var för tre-fyra år sen. Jag tackar gärna nej till att festa. Någon gång ibland duger väl. Men att sticka ut på krogen, att dricka tills att grejer man säger blir sluddrigt är inte längre någon hitt för mig. Jag trivs bättre när allt runt omkring mig står stilla och inte snurrar. Självfallet finns det något som heter drick med måtta, men ja.. jag gissar väl bara på att jag tröttnat på dedär med alkohol, festande och ja, det som hör där till. Och ja, hur sjukt tråkig låter jag inte nu, men tro det eller ej så finns det hur mycket annat kul som helst att göra plus att det är ju roligare att minnas sina kvällar än att vakna dagen efter med frågan "vad fan hände igår?".

Jag vet, jag ska ut imorgon. Men nykter. Folk ställer frågan om jag är gravid, men too bad, jag valde bara att stå över alkoholen denna gång. Ooops.

---

På tal om annat. Min man räknade igår ut att han lagt ner 60-65 tusen på sin rallycrossbil sen i oktober förra året. Men vad gör det om 100 år liksom? Idag har han köpt en bil och en cross, ja tänk om man kunde göra det bara sådär liksom. Ge mig lite pengar kanske? :) (bilder på dom kanske kommer sen..)