Thank you

Imorgon smäller det. Jag ska inte på någon utav mina bröders student, nej nej. För nu är det så att det är min tur. Förra året var det Sebbe som tog studenten då jag dock inte kände honom allt för väl, jag var visserligen på väg att åka dit för att se han göra det, men tyvärr blev det inte så. Imorgon är det min tur. Det är jag och alla mina vänner, min älskade klass, det är våran tur. Det är vi som i år, imorgon, får springa ut på balkonen med alla föräldrar och syskon nedanför oss. De kommer stolt titta upp på oss medans vi springer ut med stora leenden för vi kommer väl säkerligen vara tio gånger så stolta som dom. Ärligt så är det svårt att förstå att det är min tur. I år med helt klart betyg att vara stolt över, i alla fall för att vara mig. Jag kommer vakna imorgon och tro att allt är en dröm. Än så länge vet jag inte om jag verkligen kan sätta mig in i att det imorgon kommer vara sista gången jag sätter mina fötter på Brinellskolan. Idag ska vi fixa flaket. Vi ska fixa texten som ska hänga på sidorna och vi ska helt enkelt bara fixa det sista tills imorgon. Kanske kommer jag då förstå att det verkligen är nära nu..

Morgonen kommer bestå av en champangefrukost hos Adina, tusen kort ska tas under den och även under resten av dagen. Sen ska vi till skolan, vi ska få sätta på oss mössorna i aulan tillsammans med resten av skolan, vi ska lyssna på rektorns tal, vi ska springa ut på balkongen, vi ska få våra betyg och krama våra lärare hejdå ♥ Vi ska sen gå mot stan och hoppa upp på våran lastbil och åka runt där. Jag känner på mig att helt klart så kommer min röst vara rättså långt bort efter att vi åkt flak ett tag. Sen blir det till att åka hem. Alla får åka hem och käka och fira med släkt och familj sen efter det så blir det förfest hos våran underbara Carro innan alla sen ska dra ut på årets femte och sista, SISTA studentfest. Ja där sprack ju min plan eftersom jag dissar allt när jag är hos Carro. Så kan det gå..

Men i vilket fall, imorgon kommer det bli en helt oförglömlig dag och en låång dag.. Ohja.

Jag vill också passa på att säga tack till underbara 3BFa för dessa tre år, då vi gått från 1BFa till 3BFa. Jag kan inte säga annat än att alla har förändrats sjukt mycket under dessa tre år. Men bara till bättre personer. Ni är helt underbara allihopa och jag kommer alltid att minnas den här klassen. Perfekt. ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig!

E-postadress: (publiceras ej)

Din bloggadress:

Säg vad du vill säga:

Trackback
RSS 2.0