Jag blir lite besviken på mig själv att jag aldrig lyckas med dethär med att skriva oftare. Jag glömmer saker så snabbt när det gäller utveckligsfaser, så jag skulle verkligen behöva skriva ner när nya roliga saker sker. Nog för att jag skulle kunna skriva det i en bok här hemma också, men nej, jag är inte så duktig heller..

 

Tiden rullar på, på lördag blir vår minsting nio månader. Det betyder helt plötsligt tre månader kvar till ett år! Min lilla bebis är visst inte så liten längre. Och på tal om bebis, dom stora barnen här hemma är helt fantastiska. Dom hjälper till, vaktar och myser så gärna och allt oftare kommer Emil och tar Pelle och säger att han ska med honom upp på rummer, så får Pelle sitta med där medans Emil kollar på tv eller något annat tråkigt, haha! Men ändå, får passa på att njuta av denna tid då dom inte vjyssar ut honom från rummen och skriker att han är jobbig ;)

 

Som skrivet tidigare så pågick ju alla världens Covid-19. Den börjar väl suddas ut allt mer i och med att allt fler blivit vaccinerade. MEN, dagen innan restriktionerna här i Sverige släpptes, så åkte hela familjen på skiten här hemma. Som tur var så klarade vi oss alla bra. Ellie hade extrem huvudvärk en dag tillsammans med feber två dagar, sen var hon i princip bra. Och ett positivt pcr-test. Pelle hade feber och var inte allt för pigg, men eftersom att vi inte tog något test på honom så har vi bara antagit att han hade samma sak, såklart. Jag jade lätt feber under en dag, men sen var jag mest seg i kroppen och hade ingen ork alls. Och ett positivt snabbtest. Sebbe, han var den som blev sämst. Helt utslagen men massa feber och helt enkelt riktigt dålig. Positivt snabbtest där också. Emil hade inte ett enda symptom, men för att vara helt säkra innan han skulle få gå till skolan så tog vi ändå ett snabbtest även på honom, vilket var positivt. Så han hade det alltså utan minsta lilla symptom, alltså inte ens lite snorig. Så väldigt olika kan det bli tydligen. Men det är skönt, nu är det avklarat + att jag och Sebbe nu är trippelvaccinerade, så har vi tur så kanske vi slipper åka på det igen..

 

Veckan efter vår corona-vecka, när barnen skulle återgå till skolan, så upptäckte jag på söndagskvällen att Ellie åkt på vattkoppor. Så det blev ju bara för henne att stanna hemma ytterligare en vecka och veckan efter det så blev det dags för sportlov. Sååå, i söndags innan skolan sen ska dra igång igen så upptäcker jag att Pelle också fått vattkoppor. Men med tron om att Emil redan hade haft det så tänkte man ju att vi var klara sen. MEN, då ser jag även på måndagseftermiddagen att Emil också fått skiten. Så NU vet vi i alla fall att alla barnen checkat av det, eller ja, Pelle och Emil håller ju fortfarande på eftersom att dom inte är friska än. Ellie fick en lindirg variant, feberfri och väldigt få koppor. Sen kom Pelle, har haft lite feber och har en hel del koppor (som som tur är börjar torka nu) och så Emil, värst av dom alla. Men ser att en del börjar torka även på honom så vi hoppas att skiten snart är över för dom. Speciellt eftersom att vi ju dessutom ska åka til Sälen på lördag... tajming när den är som bäst helt klart.

 

Så... 

Corona

Emil skolan, Ellie vattkoppor

Sportlov

Ellie skolan, Emil vattkoppor

Båda barnen lediga

.. blir en hel del tid borta från skolan. Vilket ju känns hur trist som helst. Men idag fick Emil hem lite uppgifter att jobba med i alla fall, så det känns bra.

 

Annars då. Förutom sjukdomar. Vad händer i utveckligen hos Pelle? Han äter ju nu mer min hemmagjorda gröt till frukost, försöker även laga maten som han äter till lunch och middag (en del gånger äter han ju helt enkelt den maten vi äter) och sen en flaska ersättning innan sovdags. Så måste ju säga att detdär med maten är ett litet framsteg då både Emil och Ellie bara fick burkmat i princip och såklart köpesgröt. Men det är ju inte allt för svårt, så det går ändå ganska bra. Jag har dock säkrat upp med burkmat inför veckans sälenresa då man kanske inte får tiden till att fixa lika mycket. Det positiva är att han är väldigt glad i mat så han äter glatt allt han får :)

 

Några tänder dyker aldrig upp, fastän man trodde det redan vid fyra månader typ, haha! Men men, vi väntar och ser när dom dyker upp ;) Den här latbusen har faktiskt inte ens lärt sig att krypa än, utan han kör istället dra-med-armarna-och-tryck-med-fötterna, vilket också har resulterat i sår på tårna! Haha.. men men, han verkar inte lida och han drar sig runt mest överallt.

 

När blev ju detta inlägg dock så långt så jag aldrig kommer orka läsa det, så nu rundar jag av och fortsätter hålla alla tummarn åt att barnens koppor är torra till helgen ♥