Nu är det såhär. Att igår så var mitt humör lite underligt. Eller rättare sagt så har det nog varit det ett par dagar eftersom att Sebbe nämde det - att jag har varit "sur" i flera dagar. Hm? tänkte jag, för det hade inte jag märkt av. Samtidigt blir man ju självklart glad för att någon 15 mil bort kan märka det. Känns bra. Men ja, i vilket fall så tjafsade vi fram och tillbaka om det ett tag och det underliga var att jag faktiskt märkte mot kvällen när jag skulle lägga mig att jo, mitt humör är udda. Där lär det ju vara om man börjar gråta för att ens mobil är lite seg? Hahaha. Skrattretande idag, men jobbigt då.

I vilket fall så fick jag inte till att somna på ett tag i alla fall. Men tur var väl det eftersom att jag helt plötsligt vid tio får ett sms från Sebbe. Jaha? Han som alltid brukar ha somnat redan tjugo över nio liksom. Sms:et fick mig i alla fall att gråta ÄN en gång. Varför? Glatt? Sorgset? Såklart var det glädjetårar. Vore rätt illa annars.

Ni förstår, han har alltid sagt: Jag förstår inte hur du kanske skiva så jävla mycket känslor. Hur kan du få ner allt i text, hur fan kan du formulera om känslor till ord. Jag kan inte sånt.

Sure bacon han kan ta sig i arslet efter detta sms:
Du är min värld, du är mitt allt, jag vill inte ut för där är de kallt. Jag vill vara hos dej, jag vill vara där nu. Och hör nu på, det är just DU! Jag blir så varm, jag blir så glad så fort jag ser dej en helt vanlig dag. Ditt leende är vacket, ditt leende är allt. Det värmer mig fast det är 30 grader kallt. Det är för dej som mitt hjärta slår, så jag hoppas att du aldrig går. Jag älskar dej Evelina ♥

Någon som kan påstå att han inte kan skriva ner sina känslor? Plus på allt så klarade han av att rimma ihop allt också. Det är illa, för nu ligger han snäppet före mig. I "skriva ner känslor"-racet. Ja nej, vi tävlar inte. Jag ville bara uttrycka det sådär. Haaaha.

Skit samma. Han är underbar min älskling och utan honom vet jag inte vart jag skulle ta vägen just nu eftersom att det till och med är han som inser att jag är sur, inte jag själv. Eftersom att det är han som får mig glad direkt efter våra tjafs. Även om det är sällan tjafs uppstår, haha. Men ni fattar. Han vägrar i alla fall att somna osams så med honom är jag säker på att allt blir bra igen. Oavsett vad det handlar om så VET jag att det här kommer gå vidare. Längre in i framtiden. Jag firade in mitt nya år med honom. Det jämna året 2010 firade jag in med honom. Det fick mig fanimej att inse att 2010 - det jämna året. Kommer bli ett av dom bästa. Och det menar jag till 1000.

Början var ju liksom toppen så varför ska inte fortsättningen bli lika? Jag är positiv idag. Jag skrev ju liksom redan imorse att idag skulle bli en bra dag.

Jag älskar min Sebastian Karlsson till 1000!

+ på allt så fick jag dehär idag också ;)