Väldigt ofta slås jag av hur stor våran bebis börjar bli. Det är småsaker, men som ändå gör honom lite större, hihi.

 

Ett exempel var när vi var ute och åkte bil, Emil satt och åt smörgåsrån och råkade tappa en bit ner bredvid sig. Han satt i sin bilbarnstol så när han tappade biten så åkte den liksom ner i ett hörn bakom/bredvid rumpan om ni förstår?

 

Hur som helst, då började han fiska efter den där kexbiten, liksom bakåt med armen och försöka fiska upp något som han inte såg, men som han visste låg där nere. Men nej, han fick aldrig tag på den, gav upp och tog upp sin napp som låg vid fötterna istället och tjopp in i munnen.

 

Låter väl inte så mycket för världen, men bara grejen att han förstod att kexet låg där och att han skulle försöka ta upp den genom att sträcka bak armen och försöka leta på det utan att se det, är inte det och vara lite större? ;) haha.

 

Ett annat exempel var när han satt och slängde ur sina träklossar ur deras lilla låda och istället slängde dom på golvet. Jag hade precis plocka in alla klossar så varje kloss han slängde ur la jag istället i hans gå-vagn. Helt plötsligt såg han vad sjutton jag gjorde, så då tog han ur en kloss ur lådan, kröp till gå-vagnen och la i klossen där. Hallå!? Lilla bebis, stanna upp ett tag nu är du snäll :)

 

Annars då, igår var min fina mamma här och busade med Emil medans jag ställde upp för jobbet och kom dit och jobbade mellan 9-15. Skönt att komma ut lite, träffa lite folk och göra någonting annat, men ännu mer skönt att komma hem och se Emil bli så glad och komma krypandes mot en när man kom innanför dörren, min finaste favoritpojke ♥