Timeless
Jag kom på att jag inte ens har berättat vad jag och Cattis hittade på. Visserligen hittade vi inte på speciellt mycket, men vi var nera på stan lite i alla fall. Sen stack vi till solariet så Cattis fick ta hand om pengarna och då kom även Minkken förbi en sväng så då fick man träffa han en sväng också. Jag har ju inte träffat någon från BF sen studenten, förutom tjejerna då.. Känns lite dumt, mysko, tråkigt.
I vilket fall så stack vi över till Cattis moster mot kvällen och umgicks lite med hennes och Cattis lillasyster som också var där. Sen vid elva så skjutsade vi hem Cattis och sen åkte jag hem. Ja, lite grejer hittade vi väl på då, men vi tog det mest lugnt. Jag passade även på att låna kläder utav henne till höstfesten som är om två veckor. Och hennes kommenter om det var bara; "Men vad bra att du lånar kläder, då får vi en anledning till att ses igen så jag kan få tillbaka dom". Haha, så rätt så!
Nåja. Nu är det söndag i alla fall, imorgon är det dags för två möten. Ett hos arbetsförmedlingen och ett med min jobbcoach. Får se om man kommer fram till något vettigt, för som det känns just nu så vet jag inte om hjälpen jag får hjälper så himla mycket? Dom hjälper väl en lite med CV:t och liknanden, men själva jobbsökandet får man ju ändå lov att sköta själv - vilket jag självklart förstått hela tiden också men ni kanske fattar..
Ja men i vilket fall så är det alltså ett litet tvekande från min sida om det här med AF, visst, man kommer få lite pengar, men resten vettesjutton alltså. Kommer kanske få gå ut på praktiker och liknande, vem vet det kanske hjälper, men innerst inne önskade jag bara att jag visste vad jag ville så jag bara kunde fixa allt själv istället. Poor me.
Word. Jag saknar min älskade pojkvän. Bokstavligt talat fästman, men det låter sjukt fult. Nästa gång vi ses kommer vi ha varit ifrån varandra i fyra veckor - en hel månad alltså. Det är det längsta för oss under vårat snart elva månaders långa förhållande. Hm, blandade känslor där. En månad utan varandra är länge.. Men ja, saknad är ju bra för den delen, för det om man hinner sakna varandra när det går "bara" en vecka också, men ändå ;)
I vilket fall så stack vi över till Cattis moster mot kvällen och umgicks lite med hennes och Cattis lillasyster som också var där. Sen vid elva så skjutsade vi hem Cattis och sen åkte jag hem. Ja, lite grejer hittade vi väl på då, men vi tog det mest lugnt. Jag passade även på att låna kläder utav henne till höstfesten som är om två veckor. Och hennes kommenter om det var bara; "Men vad bra att du lånar kläder, då får vi en anledning till att ses igen så jag kan få tillbaka dom". Haha, så rätt så!
Nåja. Nu är det söndag i alla fall, imorgon är det dags för två möten. Ett hos arbetsförmedlingen och ett med min jobbcoach. Får se om man kommer fram till något vettigt, för som det känns just nu så vet jag inte om hjälpen jag får hjälper så himla mycket? Dom hjälper väl en lite med CV:t och liknanden, men själva jobbsökandet får man ju ändå lov att sköta själv - vilket jag självklart förstått hela tiden också men ni kanske fattar..
Ja men i vilket fall så är det alltså ett litet tvekande från min sida om det här med AF, visst, man kommer få lite pengar, men resten vettesjutton alltså. Kommer kanske få gå ut på praktiker och liknande, vem vet det kanske hjälper, men innerst inne önskade jag bara att jag visste vad jag ville så jag bara kunde fixa allt själv istället. Poor me.
Word. Jag saknar min älskade pojkvän. Bokstavligt talat fästman, men det låter sjukt fult. Nästa gång vi ses kommer vi ha varit ifrån varandra i fyra veckor - en hel månad alltså. Det är det längsta för oss under vårat snart elva månaders långa förhållande. Hm, blandade känslor där. En månad utan varandra är länge.. Men ja, saknad är ju bra för den delen, för det om man hinner sakna varandra när det går "bara" en vecka också, men ändå ;)
My big love. I love you baby.
Kommentarer
Trackback
