Blev en kort dag idag också på praktiken. Skulle börjat halv nio men när S kom dit så kom vi fram till att hon som alltid låser upp var ledig, med andra ord stack vi hem och gick tillbaka först klockan tio. Sen slutade vi strax innan fyra. Detsamma blir det imorgon, start klockan tio alltså.

Jag vill faktiskt att det ska bli imorgon, i alla fall lite. Jag tror det.

Men mest av allt vill jag ha helg. Jag och älsk åker hem mot hans föräldrar då. På lördag nalkas det nämligen en dubbel 20-års fest, like like :)

Nåja. Angående rubriken. Det är snart april, jag satt därför nyss och läste igenom förra årets hela mars och april. Det bestod av praktik, studenkryssning, studentfester och även norbergsmarknaden (m.m.). Helt sjukt vad tiden går fort! Jag tyckte typ att det var någon månad sen som man sprang ut på balkongen i hopp om att den dagen skulle vara början på något nytt och BRA.

Jag var rädd och osäker inför studenten, det minns jag som igår. Tankarna snurrade mest runt att jag nog skulle sitta i ett hörn och gråta när alla andra tjoade och var överlyckliga, vad skulle jag liksom göra när skolan var slut? Jag hade ingen plan alls, inte den minsta. När jag väl stod där på balkongen så fanns inte tanken där för fem öre, liksom vem har tid att tänka på "vad händer sen" när man står där, fyfan vilken känsa det var. Vi i klassen var störst i världen just då, alla såg upp till oss, alla var stolta över oss, alla vi var stolta över oss själva också. Helt galet. Men helt underbart. ♥

Oj nu måste jag börja med maten, den ska ju liksom stå på bordet när mysgubben kommer hem från jobbet ;)