Du försvann för en sekund.. ♥

Våran lilla solstråle. Idag försvann hon en sekund ifrån mig och fy, usch och blä. En sån liten sak som blir så extremt stor när det gäller ens barn!
 
Jag stod och lagade mat och Emil och Ellie busade under köksbordet. Emil är inne i en period där han verkligen testar gränser, gör massa saker han inte får och framförallt, jäklas med lillasyster. I detta fallet var det att hålla fast henne i tröjan medans hon ville krypa iväg..
 
Jag hörde hur Ellie började gnälla under bordet och jag förstod att det var Emil som bråkade som vanligt, just för sekunden höll jag dock på att hälla i något i köttfärssåsen så jag böjde mig inte ner för att kika på direkten. Men ganska direkt började Ellie gråta mer hysteriskt så då böjde jag mig ner och såg att Emil höll i tröjan för att hon inte skulle kunna krypa iväg. Så jag säger åt honom att släppa henne och det gör han, så samtidigt som hon börjar krypa mot mig så tar jag tag i henne och lyfter ut henne.
 
Då drar hon efter andan (ni vet som när det verkligen storgrinar och ska ta ett nytt andetag och sen tjuta ut i gråt igen?) och spänner hela kroppen och vips så bara sjunker hon ihop. Ungen tuppar av i min famn och jag försöker liksom ställa henne upp för att hon ska "vakna till". Blåser henne lite lätt i ansiktet och då öppnar hon ögonen lite men är fortfarande helt slö och stänger dom igen om vartannat.
 
Jag väntar mig att hon ska "vakna till" med att börja grina ordentligt för att hon kanske kände av vad som hände. Men istället så piggar hon bara på sig och är fortfarande helt lugn. Fy sjutton vilken obehaglig känsla. Att få hålla sitt barn helt avslappnad i famnen. Att för en sekund inte ha någon aning om vad fan det är som händer med ens barn.
 
Hon fortsatte dock att andas lite jobbigt ett tag därefter men tillslut var hon sig själv igen. Och just nu ligger hon uppe i sin säng och har visst vaknat till igen, hon ligger och babblar för fulla muggar. Vilket man ju gärna hör efter en sån här händelse.
 
Men som medlem i mammagrupper och liknande så läser man en hel del och ordet affektkramp låter som något liknande och det kom upp i mina tankar så fort avtuppningen var över. Mest troligt så var det något sådant som hände och det ska även vara helt ofarligt. Men ändå, inte fasen känns det ofarligt när man sitter där med ett barn som bara hänger.. Min älskade lilla tjej ♥
 
 

Kommentarer
Postat av: Nina Karlsson

Usch, så läskigt... :(
Det där hände Alice några gånger oxå, och Lucas en eller två gånger.
Inte kul alls!
Tur det är ofarligt i alla fall

Svar: Ja superläskigt ju.. :(
Men usch.. hur gamla var dom då?
Evelina Fahlström

2015-10-01 @ 18:04:23
URL: http://nenakarlsson.blogg.se/
Postat av: Nina Karlsson

Oj, har missat! Lucas var nog lika gammal som Ellie är nu båda gångerna. Alice var runt 6mån första gången och vid 1.5år hände det sista gången. Sen dess har det inte hänt nå mer :)

Svar: Okej :) Ja vi får se, än har det inte hänt igen här i alla fall :)
Evelina Fahlström

2015-10-13 @ 19:57:40
URL: http://nenakarlsson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig!

E-postadress: (publiceras ej)

Din bloggadress:

Säg vad du vill säga:

Trackback
RSS 2.0