2021
Jag hade en tanke om att försöka skriva lite oftare här, för att inte missa så mycket som händer i våra och speciellt barnens liv. Men livet rullar liksom på och tydligen lite för fort eftersom att jag inte alls hänger med här.
Det sjuka nu är att det egentligen inte är jättelängesen som jag var in här, men på ett sätt så känns det som om det gått år - med tanke på allt som hunnit hända.
Vi kan ju börja med en normal del utav livet som varit, bygget här hemma. Poolbygget. Det har ju fortsatt om än så smått eftersom att vi mestadels inväntar våren så att det kan tas tag i ordentligt. Men en hel del har hunnit hända sen sist med tanke på att väggarna till poolen precis hade gjutits då. '
Tills idag har detta hänt.
Till en början så har det blivit återfyllt runt om.
Sen har även stommen till trallen kommit upp.
Och även det lilla poolhuset för diverse agregat till poolen men även badleksaker är nu byggd. Det är där vi står idag.
Vi har haft oss ett riktigt grått avslut på året, jag tror att november och december tillsammans så kan jag inte ens minnas att man har sett solen - ipricip. Det är helt sjukt. Det har dessutom inte kommit någon snö under den tiden utan mestadels varit regn eller annat rusk.
Men innan vi kom in i dessa månader så var vi ju inne i oktober. Månaden då Sebbe fyllde hela 30år. En födelsedag som fick firas med de närmsta eftersom att Corona fortfarande härjar, en våg nr 2 tog nämligen fart så fort hösten närmade sig. Ett 30års firande som inte var som vanligt och inte heller fick något bra avslut.
Sebbes mamma var nämligen sjuk under denna tid och låg inlag på Akademiska i Uppsala pga. rosfeber. Under tiden hon låg inne så åkte hon även på Corona, turligt nog en mild variant så hon mådde ändå bra - hon mådde desto sämre utav rosfebern. Men under firandet utav Sebbe så hade det ändå känts som att hon börjat må bättre och bli åt det piggare hållet - tills vi fick ett samtal vid ett på natten om att hon inte längre lever.
Det var en käftsmäll som ingen någonsin hade kunnat tänka sig och allting vändes upp och ner. Barnen var fortfarande vakna vid den tidpunkten men detta var inte någonting som vi ville berätta för dom mitt i natten, så medans jag och Sebbe åkte över till Uppsala så fick Elin (som fortfarande var kvar eftersom att dom skulle sova kvar) lägga barnen.
Ett sämre avslut på oktober månad kunde vi inte ha fått och barnen står nu helt utan både farmor och farfar. Som vi saknar dom!
Det är fortfarande helt overkligt. Att vi förlorat dom båda såpass tätt och att dom båda var såpass unga! Världen är alldels för orättvis..
Kort efter detta så fyllde ju barnen år, 6 och 8år. Sina första födelsedagar utan farmor. Men vi gjorde det bästa utav situationen och dom var ändå nöjda med sina födelsedagar.
Men mitt i allt det gråa och eländigt hemska. Så händer det också positiva sakar. Just nu är vi nämligen inne i vecka 20 utav en tredje graviditet. Emil och Ellie ska nämligen få ett litet syskon. I måndags var jag iväg på RUL och allt såg så fint ut så, så i Juni - närmare bestämt den 12e - så är den lille filuren beräknad.
Vi har två förväntasfulla syskon här hemma och tänk att lilla Ellie nu helt plöstligt blir storasyster! Så underbart.
I och med detta så har vi även valt att byta bort min kära Audi. Nog för att jag alltid varit nöjd och älskat den bilen, men med tre barn så blir det dessvärre lite trångt. Så våran nya familjemedlem är varmt välkommen!
En Skoda Kodiaq.
Men nu tänker jag runda av här. Men vill också avsluta med att meddela att dödssiffran i och med corona idag är uppe i över 10.000 i Sverige. Något jag dock är osäker på hur statistiken först över detta. Jag vet nämligen inte om dessa siffror är PGA Corona eller MED Corona. Det gör ju en viss skillnad. Men ändå, siffran stiger verkligen. Så än är denna skit inte över!
Med det så säger jag tack för denna gång.
Kommentarer
Trackback
