Har man fantasi till rubrik så har man ^

Jag är ju lagom irriterad nu eftersom att mupp D inte kan svara i sin jävla mobil. Kan vara kul å veta att du inte vill prata med mig, very funny.

Över till glada things. Sånt är jag omringad av hela tiden nu med tanke på att jag bli väckt 04.38 imorgon då ;) Säger vi. Men det var en mysig tanke. Jag är glad. Det är sant, även om jag irriterar mig på saker så är lyckan lika stark.

Jag sa att jag inte skulle förhasta mig. Det gör jag inte. Även om alla kanske tycker att det ser ut som det nu. Men nej, det är mina känslor som växer eller fjärilarna i magen som flaxar. Vad det än är som händer så är det inte jag som styr över det. Alla har väl någongång varit nykär? För er som inte varit det, jag hoppas ni blir det snart för fyfan vad det är underbart..

Liksom, ord, bilder, tankar, vad som helst kan få mig att le, rodna, skratta(fnissa), skutta eller vad fan som helst. Min mage kan typ vrida sig av ett ord som "snygg" å då menar jag verkligen att det pirrar så mycket så jag typ inte vet vart jag ska ta vägen. Mitt hjärta kan nästintill hoppa ur bröstkorgen på mig då man får höra ord som "känner samma" och ja, känner samma med vad får ni fan fundera på för det tänker jag inte avslöja, mohaha.


Nu kom jag precis på en sak som nog kommer få dehär inlägget till världens längsta. I min värld så har jag de senaste månaderna tänkt "jag vill inte tycka om någon ny", "jag kan inte tycka om någon ny", "jag får inte tycka om någon ny". Allt för att jag inte vågade. Typ.. rädd för att folk ska tycka jag är knäpp som hittar en ny redan, rädd för att det är fel att hitta en ny så fort och självklart även rädd för att jag skulle få ett stor "det är slut" rakt upp i facet igen. Det är jag fortfarande rädd för. Det kommer alltid sitta i bakhuvudet. Men idag, just nu, känner jag att nej. Jag ska fan leva mitt jävla liv.

Mitt första steg var att låta mig själv få känslor för någon, mitt andra steg var att gå fram till honom, sitta med honom, vara helt jävla galen inombords men samtidigt sitta helt lugn och verkligen bara njuta av hans närhet, mitt tredje steg vad att nyss säga "jag tycker om dig". Det var inget jag sa för att jag bara vill gå vidare utan för att det är så jag känner.

Det är inte en inbillning att jag tänker på honom 24/7, det är ingen inbillning att mitt hjärta slå extra slag eller att min mage knycklar ihop sig. Det är ingen inbillning att jag skakade som ett asplöv när jag såg honom åka förbi i bilen med sina kompisar, det är ingen inbillning att jag gick runt i cirklar och hade ett hjärta som slog fort som attan innan jag tog modet att gå fram till honom. Det är ingen inbillning att det faktiskt är starka känslor jag har.

(Och Elin, nej jag är inte söt, jag är glad;))

Det är sant, jag satt där. Vågade inte se honom i ögonen. Varför? Jo, för att dom var så sjukt jävla fina så att jag inte vågade. Jag vågade knappt kolla på honom alls för jag visste inte vart jag skulle kolla. Det är jag lite arg på nu, för jag skulle ju tagit vara på varenda sekund att kolla på honom, men vi alla lär oss av våra misstag.

Mitt misstag kommer jag ta igen en dag.

Skit samma. Jag fastnade med att förklar känslor nu. Det jag skulle skriva var nog lite mer att.. Jag har låtit folk behandla mig lite hur som helst. Jag har låtit det gå för långt ibland. Jag har förstått det idag då en sanning fick en att sluta prata med mig. En som jag trodde var min bästa vän. En som jag trodde skulle förbli en vän. Men ja, så fel man kan ha. Så fel. Därav säger jag nu att jag inte orkar skriva mer. Kort sagt så skiter jag i vad ni (det är några speciella människor som hamnar under dedär ni:et) tycker när jag säger:

Jag är kär. På nytt. I en kille som bor långt bort. I en kille jag knappt sett i ögonen för att dom är så sjukt underbara. I en kille som kan få mig att le när som helst, oavsett om han sover eller är vaken. Jag är kär. Fatta. På riktigt. I en kille som får tillbaka den glada Evelina Fahlström. I en kille som jag saknar nu.

FATTA ALLA JAG ÄR GLAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAD!

Alla älskade vänner, Cattis, Amanda, AnnIrene, Orren, Carro, Tubbe, Elin å balablalabla ALLA. Ni ska vara glada åt att herr Sebastian finns. För annars vet jag inte hur jag hade varit idag?


Så perfekt..