Vattkoppor

2022-03-02 @ 23:08:18
Jag blir lite besviken på mig själv att jag aldrig lyckas med dethär med att skriva oftare. Jag glömmer saker så snabbt när det gäller utveckligsfaser, så jag skulle verkligen behöva skriva ner när nya roliga saker sker. Nog för att jag skulle kunna skriva det i en bok här hemma också, men nej, jag är inte så duktig heller..
 
Tiden rullar på, på lördag blir vår minsting nio månader. Det betyder helt plötsligt tre månader kvar till ett år! Min lilla bebis är visst inte så liten längre. Och på tal om bebis, dom stora barnen här hemma är helt fantastiska. Dom hjälper till, vaktar och myser så gärna och allt oftare kommer Emil och tar Pelle och säger att han ska med honom upp på rummer, så får Pelle sitta med där medans Emil kollar på tv eller något annat tråkigt, haha! Men ändå, får passa på att njuta av denna tid då dom inte vjyssar ut honom från rummen och skriker att han är jobbig ;)
 
Som skrivet tidigare så pågick ju alla världens Covid-19. Den börjar väl suddas ut allt mer i och med att allt fler blivit vaccinerade. MEN, dagen innan restriktionerna här i Sverige släpptes, så åkte hela familjen på skiten här hemma. Som tur var så klarade vi oss alla bra. Ellie hade extrem huvudvärk en dag tillsammans med feber två dagar, sen var hon i princip bra. Och ett positivt pcr-test. Pelle hade feber och var inte allt för pigg, men eftersom att vi inte tog något test på honom så har vi bara antagit att han hade samma sak, såklart. Jag jade lätt feber under en dag, men sen var jag mest seg i kroppen och hade ingen ork alls. Och ett positivt snabbtest. Sebbe, han var den som blev sämst. Helt utslagen men massa feber och helt enkelt riktigt dålig. Positivt snabbtest där också. Emil hade inte ett enda symptom, men för att vara helt säkra innan han skulle få gå till skolan så tog vi ändå ett snabbtest även på honom, vilket var positivt. Så han hade det alltså utan minsta lilla symptom, alltså inte ens lite snorig. Så väldigt olika kan det bli tydligen. Men det är skönt, nu är det avklarat + att jag och Sebbe nu är trippelvaccinerade, så har vi tur så kanske vi slipper åka på det igen..
 
Veckan efter vår corona-vecka, när barnen skulle återgå till skolan, så upptäckte jag på söndagskvällen att Ellie åkt på vattkoppor. Så det blev ju bara för henne att stanna hemma ytterligare en vecka och veckan efter det så blev det dags för sportlov. Sååå, i söndags innan skolan sen ska dra igång igen så upptäcker jag att Pelle också fått vattkoppor. Men med tron om att Emil redan hade haft det så tänkte man ju att vi var klara sen. MEN, då ser jag även på måndagseftermiddagen att Emil också fått skiten. Så NU vet vi i alla fall att alla barnen checkat av det, eller ja, Pelle och Emil håller ju fortfarande på eftersom att dom inte är friska än. Ellie fick en lindirg variant, feberfri och väldigt få koppor. Sen kom Pelle, har haft lite feber och har en hel del koppor (som som tur är börjar torka nu) och så Emil, värst av dom alla. Men ser att en del börjar torka även på honom så vi hoppas att skiten snart är över för dom. Speciellt eftersom att vi ju dessutom ska åka til Sälen på lördag... tajming när den är som bäst helt klart.
 
Så... 
Corona
Emil skolan, Ellie vattkoppor
Sportlov
Ellie skolan, Emil vattkoppor
Båda barnen lediga
.. blir en hel del tid borta från skolan. Vilket ju känns hur trist som helst. Men idag fick Emil hem lite uppgifter att jobba med i alla fall, så det känns bra.
 
Annars då. Förutom sjukdomar. Vad händer i utveckligen hos Pelle? Han äter ju nu mer min hemmagjorda gröt till frukost, försöker även laga maten som han äter till lunch och middag (en del gånger äter han ju helt enkelt den maten vi äter) och sen en flaska ersättning innan sovdags. Så måste ju säga att detdär med maten är ett litet framsteg då både Emil och Ellie bara fick burkmat i princip och såklart köpesgröt. Men det är ju inte allt för svårt, så det går ändå ganska bra. Jag har dock säkrat upp med burkmat inför veckans sälenresa då man kanske inte får tiden till att fixa lika mycket. Det positiva är att han är väldigt glad i mat så han äter glatt allt han får :)
 
Några tänder dyker aldrig upp, fastän man trodde det redan vid fyra månader typ, haha! Men men, vi väntar och ser när dom dyker upp ;) Den här latbusen har faktiskt inte ens lärt sig att krypa än, utan han kör istället dra-med-armarna-och-tryck-med-fötterna, vilket också har resulterat i sår på tårna! Haha.. men men, han verkar inte lida och han drar sig runt mest överallt.
 
När blev ju detta inlägg dock så långt så jag aldrig kommer orka läsa det, så nu rundar jag av och fortsätter hålla alla tummarn åt att barnens koppor är torra till helgen 
 
Förresten, idag har vi min mormor och barnens gammelmormors 84-års dag - grattis ♥ Det betyder också att det är Emils dopdag, 9 år idag. Och då är det också 8 år sedan som vi plussade med Ellie, händelserikt datum 
 
 

2021-10-28

2021-10-28 @ 20:22:25
Oj vad tiden går. Vår älskade mini är snart fem måndar! Vad fan hände rent ut sagt?! Liksom, snart ett halvår? Nej, det är verkligen inte klokt vad tiden har gått fort. 
 
Vi har fortfarande en väldigt nöjd Pelle. Förra veckan hade vi dock en dipp med en sjuk kille. Han hade feber och ont i örat, men trots det så måste jag säga att han var väldigt snäll. Sov destomer under dagarna och fick ge han mat under två nätter (vilket inte skett sen han var typ två månader?), men det skullle jag tro berodde på att han sov sämre pga. att det inte var skönt att ligga ner under längre tid. Men vad är det att klaga på, att få ge honom mat mitt i natten två gånger under en vecka? Haha!
 
Men nu är han i alla fall frisk igen, så det är vi alla glada för. Inte kul med öronvärk 
 
Emil och Ellie är också väldigt duktiga när det gäller lillebror. Emil älskar att bära runt på honom och sitta med honom i soffan och mysa och Ellie myser och hjälper till hon med. Så fina 
 
Förövrigt så närmar det sig också deras 9- och 7- årsdag, hur galet är inte det. Att jag varit mamma i NIO år? Ja, jag fyller ju trots allt 30 snart så....
 
Men dagarna rullar på. Pelle har ju alltid varit en trött bebis så därav har han alltid varit lite lat när det kommer till att ligga på mage. Så det är något jag får kämpa på med, eftersom att han inte ens vänder sig. När han blir trött lägger han bara ner huvudet på sned och vilar istället, haha! Men han sitter nu mera med i matstolen vid bordet när vi andra äter, det tycker han alltid är väldigt spännande och så älskar han att sitta i gåstolen och chilla. 
 
Han har även fått testa på att äta puré för första gången, eller alltså testat, inte ätit ätit. Det får vi ju dock snart börja med :) Men det verkade han i alla fall tycka var gott.
 
Måste verkligen försöka bli bättre på att kika in här och skriva några rader ibland. Blir så långt mellan gångerna så jag missar ju att skriva upp en massa utvecklingsfaser som jag ju egentligen vill ha uppskrivet så man minns det bättre, men men. Vi får väl se om jag lyckas bli nå bättre.
 
Förövrigt så är det idag 28e oktober, så i måndags - 25e - var det redan ett år sedan som vår älskade mamma, svärmor och farmor lämnade oss. Det är så sjukt! Och som vi saknar henne! Och pappa, svärfar och farfar också såklart 
 
Men nej, nu ska jag ta och mysa lite med Pelle här innan han snart somnar för natten 
 
Våra tre 
 

Trebarnsföräldrar

2021-08-17 @ 00:00:00
Ja, nu har tiden allt flugit förbi. Det har gått över två månader sen förlossningen och det tog ett tag för oss att komma fram till vad vår fina son skulle få för namn. Jag hade ett förslag sen jag var gravid trots att vi inte visste något kön, men båda barnen var lite skeptiska. Men så föll det ändå dit. 
 
Det blev ett namn efter Sebbes pappa Per-Erik, han kallades nämligen Pelle utav sina kollegor på jobbet och därav tyckte jag att det skulle vara fint att ge vår son ett namn efter sin farfar. Som han tråkigt nog aldrig kommer att få träffa, men ändå större anledning kan jag tycka. Så nu heter alltså lillebror här hemma Pelle ♥ Och idag är det ju så självklart 
 
Nåja, som sagt. Tiden rullar på. På onsdag är det slut på barnens 10 veckor långa sommarlov. Emil börjar 3an och Ellie börjar 1an!? Vad hände? Helt sjukt vad tiden går fort! Och helt ärligt. Jag ska säga att innan sommarlovet startade så var jag faktiskt lite nojig över hur en sommar ensam med tre barn skulle bli (ja förutom under tiden som Sebbe hade semester då såklart) Eller nej, inte över att vara ensam med tre barn, utan att spendera hela sommaren hemma med dom två stora barnen..
 
Emil och Ellie kan verkligen tjafsa och bråka om allt och ingenting. Ena stunden leker dom toppen och snart vänder det om och dom fäktas och skriker på varandra. En typisk syskonkärlek såklart, men som kan vara extremt påfrestande då Emil är något testande mot mig och inte väljer att lyssna på mig alla gånger. I och med detta och att ha begränsad möjlighet att hitta på roliga saker under lovet så var jag helt klart inte jätte positiv inför sommarlovet. Men se, nu är hela långa lovet slut och jag har överlevt! Och det har även barnen ;)
 
Haha skämt och sido. Men ja, nog fan har dom haft många bråk och skrik under lovet, men vi har tagit oss genom det och det har även funnits stunder då dom varit sams och lekt fint, så jag är nöjd. Mest nöjd är jag dock över att barnen längtat under flera veckor till att få komma tillbaka till skolan, inte för att bli av med dom, utan för att det känns toppen - att båda barnen faktiskt längtar efter skolan. Det ska jag ju vara evigt tacksam för och får verkligen hoppas att det håller i sig 
 
Men Pelle då, hur funkar livet sen han kom? Ja, det är inte så stor skillnad egentligen. Eller det är klart att det är lite annorlunda att nu ha en bebis som måste vara med en hela tiden när man tidigare haft bara två stora barn som faktisk kunnat stanna hemma om man behöver dra en sväng till affären, som kan roa sig själva under dagarna så att jag kan pyssla med exakt vad jag vill och ta en dusch precis när jag vill. Men så är det ju såklart inte med en liten i familjen igen.
 
Men om man bortser från det vanliga bebisdonandet, alltså matning och blöjbyten osv. Så måste jag ju få lov att säga att jag faktiskt får extremt mycket tid över ändå. Det är helt sjukt, men änsålänge under hans nu 2 månader och snart 2 veckor långa liv, så bjuder han fortfarande på extremt mycket sovande tid och minimalt med skrik. Jag kan räkna på en hand hur många gånger han har varit lite kinkig. Och då menar jag LITE. Alltså att jag varit tvungen att hålla honom och vagga honom i famnen istället för att bara hålla honom stilla eller ha honom liggandes brevid mig. 
 
Det är knappt så vi ens hört honom grina i riktigt ordentligt. Och nej, jag överdriver och försöker inte förfina någonting. Men jag minns att vid den här tiden så hade både Emil och Ellie haft vakna ledsna kvällar med gallskrik och att man var tvungen att gå runt med dom för att hålla dom nöjda. Men vår Pelle verkar hittils vara en mycket lugn och nöjd bebis. Återstår att se hur länge det håller i sig ;)
 
Men nej, bjuder på lite bilder från senaste tiden. Sen är det dags att sova.
 
Från dagen då Emil och Ellie hade skolavslutning.
 
Det har spenderats en hel den dagar här kan jag ju säga 
 
Glömde visst meddela också att det har tillkommit en liten katt också. Fru Jansson 
 
Stolt storasyster! 
 
 
 
 

Välkommen till världen!

2021-06-12 @ 20:34:38
Idag för exakt en vecka sen, alltså den 5e juni, så bestämde sig vårat tredje barn att göra entre. Alltså tidigare än beräknat! Det hade jag inte alls väntat mig, haha.
 
Ut kom i alla fall en till liten pojke, en pojke som faktiskt ännu är namnlös då vi inte har bestämt oss för något namn än 
 
Självklart så ska ni ju här få en förlossningsberättelse även för Lillebror. Även om det egentligen inte finns jättemycket att säga, om vi säger så ;)
 
Det började i alla fall med att Sebbe hade planerat att åka iväg med sina bröder och Emil till Ludvika för att dom skulle kolla på en bil till Jonas. När jag vaknade till vid den tiden då han åkte så kände jag i samband med en sammandragning att det kändes lite smått i ryggen också. Funderade direkt på om jag skulle ringa hem Sebbe igen utifall att det skulle dra igång redan nu? I och med hur fort allt gick med Ellie så hade vi ju i baktankarna hela tiden att vi denna gång skulle åka redan vid första värken, för att veta att vi faktiskt skulle hinna in. Trots att jag kände av ryggen vid varje sammandragning så valde jag aldrig att ringa hem Sebbe.
 
Men dagen gick och jag förstod med tiden att det var små förvärkar som jag hade. Det var aldrig något jag hade med Ellie, så det gjorde det lite svårt för mig att avgöra hur jag skulle tänka kring allt. Vid tolvtiden så kom grabbarna hem, men utan bil, så dom hade planerat att åka iväg till Trosa också. Vilket jag lät dom göra, eftersom att jag som sagt bara hade förvärkar som kom väldigt sällan och inte gjorde ont alls. 
 
Vid fem tiden, så ringde jag till mamma. Tänkte att det kanske skulle vara bra om hon kom över, OM det skulle visa sig att något skulle dra igång under natten eller nästkommande dag. Så vi bestämde att hon skulle komma över. 
 
Runt 18 tiden så var Sebbe hemma igen och strax innan 19 så kom även mamma. Från och med nu så började känningarna faktiskt komma lite oftare, men fortfarande inte alls något regelbundet eller allt för smärtsamt så än var det inte så allvarligt utan jag började väl tänka att det var tur att mamma kommit om det skulle ske något under natten.
 
Men sen vände allt och tillslut så började jag förstå att det var på gång. Så vid 20.40 åkte vi hemifrån samtidigt som jag ringde till förlossningen och meddelade att vi var på gång eftersom att det gått så snabbt vid förra förlossningen. Hon välkomnade oss så hjärtligt och därefter så drog värkarna igång allt mer. Sebbe är ett proffs också, så trots att han koncentrerade sig på körningen så märkte han av att mina värkar kom allt tätare och det blev åter igen till att köra rally in till förlossningen. 
 
Så fort jag hade klivit ut ur bilen så tog jag en värk lutandes mot bilen, sen hann jag gå dom få 10 metrarna till porten och fick lov att ta en till värk där medans Sebbe ringde på dörren. Sen när Sebbe ringde på dörren in till förlossningen (alltså ytterligare 10 meter senare) så tog jag nästa värk mot en vägg där. I detta läge hinner jag bli lite irriterad för det är aldrig någon som svarar och öppnar dörren och jag känner ju att mina senaste värkar inte är vanliga värkar utan helt enkelt krystvärkar!
 
Tillslut så öppnas dörren och där börjar dom med att säga att vi måsta tvätta händer och sprita oss och ta ett munskydd. "Jag också alltså?" säger jag. "Ja, till en början i alla fall" säger hon medans jag tar nästa värk (nej jag har inte hunnit sätta på mig något munskydd) åter igen mot en vägg där i väntrummet på förlossningen medans Sebbe lydigt tvättar sina händer. Under värken så säger jag "men alltså den här vill ut nu!" och samtidigt så känner jag att huvudet är ute, där - ståendes mot väggen i väntrummet. Då kommer helt plötsligt barnmorskor från alla håll och jag läggs ner på golvet och i det ögonblicket så gled bebisen ut helt och lades upp på mitt bröst.
 
Alltså, där - på golvet, direkt innanför dörrarna i väntrummet - så kom det ut en liten pojke. När jag väl hade fått komma upp i en säng och rullats in i ett rum så ställde jag frågan om det var någon som hade kollat på klockan? Men det var faktiskt ingen som hade gjort det. Dom fick utgå från tjejen vi mötte i dörren för hon sa att hon hade kollat på klockan 21.16 då hon precis skulle gå hem. Så vi räknade på att plutten är född 21.18 
 
Vår lillla lillebror kom ut med en vikt på 2940g och 48 små cm. Så en liten plutt visade det sig att vara. Våran underbara lilla son. Vårat tredje lilla hjärta.
 
Vi fick sen spendera natten där men strax innan lunch på söndagen så valde vi sen att åka hemåt för att få komma hem och för att få komma hem till storasyskonen där hemma 
 
Så nu, efter denna väldigt lyckade förlossningen, så är nu vår lilla familj komplett 
 
För ja, det är trots allt känslorna jag har efter våra tre förlossningar. Emils var mest långdragen, men inte alls lång och jag minns än idag min tydliga känsla när han var ute "var det allt?". Självklart så hade det gjort ont, det kan man ju inte neka till, men jag hade förväntat mig något så mycket värre. Sen kom Ellie, som efter 20 minuter inne på förlossningen bara "gled ut" och då minns jag att jag skrattade. Och så den här, snabbast av dom alla och ja, även denna gång så kunde jag ju bara skratta när jag fick upp honom på bröstet. Men jag vände mig också om till Sebbe (som fortfarande stod bakom mig på typ samma ställe men som i alla fall hade hunnit få på sig munskyddet ;)) och sa direkt "nu blir det inga fler barn i alla fall" - för då kommer vi inte ens att hinna in till förlossningen! Haha!
 
Jag är så tacksam för att jag fått ha dessa förslossningar, där jag med dom två sista klarat av krysvärkarna helt själv. Att jag sluppit ligga i timmar med smärtsamma värkar och kämpa. Jag är också oerhört tacksam åt Sebbes förmåga att se vad som sker med mig i bilen utan att jag säger någonting till honom. Att han på ett snabbt men ändå säkert sätt kunnat ta mig in till förlossningarna i tid. Jag är kort och gott i dagsläget så enormt jävla tacksam åt livet och vad det gett mig. En underbar sambo och tre fullt friska barn. Som jag älskar er 
 

Vi är med pool!

2021-06-02 @ 11:36:05
Igår för ett år sedan så hade Emil tid för sin öronoperation, som ni kanske minns? En fem timmar lång operation som resulterade i en mycket tråkig sommar för Emils del som inte fick bada och under en viss tid även leka väldigt försiktigt. I och med den operationen så lovade Sebbe att vi till nästa sommar skulle ha en färdig pool hemma - som en kompensation för missat bad under den sommaren. Och nu är det så, poolen är klar!
 
Det kvarstår ett staket runt altan, men den fnular vi lite på än och kommer dra igång med det tids nog :)
 
Sebbe har i alla fall jobbat på grymt bra. Han har haft hjälp vid vissa moment men överlag så har han som vanligt jobbat på själv och jag är så jäkla nöjd med resultatet - och ja, det kan jag säga att barnen är också ;) 
 
Jag tänker att jag slänger in lite bilder istället så ni får se resultatet för hur det ser ut idag. Börjar med några bilder som en påminnelse om hur allt började ;)
 
 
Älskar detta! Och tänk att just denna sommar så ska barnen få spendera exakt hela sommarlovet hemma, alltså inget fritids! Hur passande?! 

Gissning av BF

2021-06-02 @ 09:33:11
Ja, nu är det verkligen inte lång tid kvar utav denna graviditet. Dagarna rullar på allt för fort och i måndags så jobbade jag min sista dag! Egentligen så skulle jag ha gjort det redan i fredags, men förra veckan spenderade jag hemma för att jag var förkyld och veckan innan dess så var det vab för att Ellie var förkyld. Så jäkla tråkigt och typiskt att mina två sista arbetsveckor spenderades så.. Ingen utav oss har i alla fall blivit smittade utav Corona då bådas test varit negativa - så alltid något positivt.
 
Men nåja, idag är det 9 dagar kvar till BF. Men frågan är ju när h*n bestämmer sig för att komma ut? Blir det tidigare, på dagen eller senare? Ja, det är ju inget man vet. Så vi får spänt vänta lite till. Idag har jag i alla fall mitt näst sista barnmorskebesök inbokat, så får vi hoppas att allt ser bra ut även denna gång. Men det tror jag :)
 
Jag gjorde i alla fall som jag gjort under både Emil och Ellies graviditet och körde ett litet gissningsrace. Alltså att folk har fått gissa allt från födelsedag, kön, vikt och längd. Så nu får vi se om någon lyckas gissa rätt på detta ;) Jag tänker att jag slänger upp listan här - så får vi se hur det kommer att gå. 
 
Ellies lista vet jag blev skittråkig, eftersom att alla datum kom och gick och sen gick jag ju liksom över 14 dagar, haha! Men det vet jag i alla fall inte kommer ske denna gång, för idag så säger dom att efter 7 dagar över tiden så kommer det sättas igång mer eller mindre. Så det är ju skönt i alla fall. Men sen håller jag självklart alla mina tummar och tår åt att vi inte ska behöva bli igångsatta utan att det faktiskt kommer igång utav sig självt.
 

5/6 Orsida
6/6 Michaela (flicka, kl 06:37)
8/6 Jennie (flicka, 3720g, 51cm), Gudrun (pojke, 3230g, 51cm), Carro (flicka, 3420g, 50cm), Josefin (flicka, 3240g, 49cm), Mia (pojke, 3550g, 49cm)
9/6 Rebecka, Linda (flicka, 3368g, 49cm)
10/6 Maria (flicka, 3478g, 48cm), Rickard (flicka, 3533g, 50cm), Leffe (flicka, 3950g, 52cm), Tilde (flicka, 3632g, 49cm, 09:43)
11/6 Emil (pojke, 3400g, 50cm, 08.00)
12/6 Sinikka, Mamma (flicka, 3400g, 51cm), Karin (pojke, 06:53), Elin (flicka, 3357g, 51cm, 09:47)
13/6 Amanda (pojke, 3680g, 52cm, 22:15), Sandra (pojke, 3660g,, 50cm)
14/6 Emma (pojke, 3560g, 51cm), Linn P (pojke, 3789cm, 51cm), Linn D (pojke, 3450g, 51cm)
15/6 Susanna (flicka, 3600g, 51cm), Lisa (pojke, 3510g, 50,5cm)
16/6 Cattis, Jag (pojke, 3420g, 51cm, 20:48)
17/6 Magnus

Det är ju alltid lite kul att se detta tycker jag, men som det ser ut idag så tror ingen att jag kommer att gå över några sju dagar, så det kan vi ju hoppas att dom har rätt med. Sen är det flest personer som gissar på den 8/6. Och fördelningen mellan pojke/flicka är ju väldigt jämn. Nu har inte alla skrivit det, men utav dom som har gissat kön så är det 12 flickor och 11 pojkar. Alltså väldigt jämnt, haha! Så nu får vi helt enkelt vänta och se. Bjuder på den senaste bilden på magen också, tagen igår 

 
 
Slänger snart upp ett nytt inlägg angående byggandet här hemma också!

 


2021-04-12

2021-04-12 @ 10:47:00
Dagarna rullar på alldeles för fort ibland känner jag. Vi är redan inne i mitten på april och det betyder att bebisen är beräknad om 2 månader nu. Ja, idag är vi nämligen inne i vecka 32 (31+2) och magen växer på för fullt.
 
Något mer som går fort frammåt just nu, det är byggandet kring poolen. I och med lite finare väder så har nämlilgen Sebbe börjat ta tag i altanbygget runt poolen. Sist var det ju endast en stomme (som dessutom inte var helt klar då) och ett poolhus som nästan var klart. Idag är poolhuset helt klart, nu är det bara alla diverse maskiner som ska installeras in där och det kommer han att ta tag i så snart han är klar med trallen. Vilket han snart är.
 
Det är lite fix i ytterkanterna kvar, trapporna är inte helt klara och han har nu påbörjat staketet runt om. Så det går verkligen snabbt framåt. Efter det så väntar vi på lite varmare väder, för då kan han nämligen sätta igång med att få klar poolen också. Mattor i och sen ska linern sättas i, då är det ju jäkligt nära i alla fall. Men vi får minsann vänta lite till på det. Vissa nätter är det fortfarande minusgrader ute och idag ligger det dessutom en tunt och blött lager snö där ute... Aprilväder i sitt nötskal.
 
Jag bjuder på lite bilder nu, sen får vi se när jag trillar in igen. Idag är jag nämligen hemma på vab pga. en lite snorig Emil.
 
Trots Corona så fick vi i alla fall komma iväg till Sälen även i år. Man fick spendera lite mer tid i stugan, beställa hem mat och hålla avstånd bland folk, men det gick ju bra det med. Någon direkt bild på Emil blev det inte, blir allt svårare då han far omkring så snabbt, haha! Men Ellie har övat på för fullt och har blivit riktigt duktig nu :)
 
Här är det senaste från bygget, tyvärr så har jag inte tagit någon bild sen trallen blev klar ser jag. Men kan bjussa på det nästa gång, nu är det lite för trist väder för att fota den ;)

Vecka 22 (21+0)

2021-01-31 @ 15:10:00
Dagarna rullar på här. Efter mitt långa komma-i-kapp-inlägg så känner jag att jag vill rikta in mig lite på bebisen i magen. Idag går vi in i vecka 22 nämligen, så tiden rullar verkligen på.
 
Till en början så har jag mått lite illa och varit ganska trött. Illamåendet har känts värre nu än med både Emil och Ellie men till största del för att jag tycker att det höll i sig mycket längre denna gång. Men nu börjar jag äntligen känna att jag mår helt bra, vilket är väldigt skönt. I övrigt så har jag mått bra, inte andra krämpor och illamåendet har inte varit allt för intensivt, så jag hade absolut kunnat haft det värre!
 
Som ni vet så skaffade vi oss en ny bil, detta till stor del pga. tillökningen. Min Audi A4 har jag älskat sen dag ett och varit väldigt nöjd med, men tyvärr så är den inte den rymligaste bilen trots att det är en kombi, så nu fick det helt enkelt bli till att göra sig av med den och införskaffa i en något större bil.
 
Skodan är en 7-sits, så det finns två extra säten i bagageutrymmet som man kan fälla upp om det krävs. Detta är ju dock endast extra säten, så inte så att vi har tänkt att vi ska sitta där till vardags. haha. Men ett väldigt bra komplement när bilen annars nu kommer att bli helt full. Så länge dessa två extra säten är nere så är det ett superbra och stort bagageutrymme där det utan problem ryms t.ex. en barnvagn.
 
 
När det gäller barnvagn så är det redan inköpt. Det var något som köptes in kanske lite väl tidigt, men det dök upp en väldigt billig och därför kunde jag inte låta bli. Till en början så hade vi köpt en lös liggdel - den köpte jag för att jag älskar färgen och så tänkte jag att jag kan köpa resten av vagndelerna separata sen. Men strax efter att jag hade köpt liggedelen, för 600kr, så dök det upp en komplett vagn. Med chassi, liggdel, sittdel och det följde även med en skötväska. Inte i den färgen som var tänkt, men en komplett vagn - i superfint skick och exakt den modellen jag vill ha - för 500kr(!) kunde jag helt enkelt inte strunta i. Så nu står jag med lite för mycket delar, men det är ingen fara ;)
 
Vi valde att köpa en Emmaljuna citycross. Det är en vagn som vi haft till båda barnen och jag har älskat dom vagnarna. Ett superbra gung med fyra fasta hjul vilket är väldigt skönt här ute längs våra grusvägar.
 
 
 
Som ett komplement så önskade jag dock ha en lite mindre vagn, med svängbara framhjul, som jag sen ska kunna färsta babyskyddet på. Då föll mina tankar mot en Emmaljunga viking. Ja, jag är helt fast besluten om att det ska vara Emmaljungavagnar, så det är inte ett så svårt val, haha. Som tur är så dök det upp en fin sån för 1000kr också, så barnvagnsinköpen är nu helt klara!
 
 
I övrigt så är en spjälsäng inköpt och lite annat smått och gott och även de första kläderna är nu inhandlade! Så det känns som att vi helt klart börjar närma oss nu. Trots att det tidsmässigt faktiskt är en del tid kvar. Men skönt att så mycket som möjligt är klart :)
 
 

2021

2021-01-20 @ 21:04:19
Jag hade en tanke om att försöka skriva lite oftare här, för att inte missa så mycket som händer i våra och speciellt barnens liv. Men livet rullar liksom på och tydligen lite för fort eftersom att jag inte alls hänger med här.
 
Det sjuka nu är att det egentligen inte är jättelängesen som jag var in här, men på ett sätt så känns det som om det gått år - med tanke på allt som hunnit hända.
 
Vi kan ju börja med en normal del utav livet som varit, bygget här hemma. Poolbygget. Det har ju fortsatt om än så smått eftersom att vi mestadels inväntar våren så att det kan tas tag i ordentligt. Men en hel del har hunnit hända sen sist med tanke på att väggarna till poolen precis hade gjutits då. '
 
Tills idag har detta hänt.
 
 
Till en början så har det blivit återfyllt runt om.
 
 
Sen har även stommen till trallen kommit upp.
 
 
Och även det lilla poolhuset för diverse agregat till poolen men även badleksaker är nu byggd. Det är där vi står idag.
 
Vi har haft oss ett riktigt grått avslut på året, jag tror att november och december tillsammans så kan jag inte ens minnas att man har sett solen - ipricip. Det är helt sjukt. Det har dessutom inte kommit någon snö under den tiden utan mestadels varit regn eller annat rusk.
 
Men innan vi kom in i dessa månader så var vi ju inne i oktober. Månaden då Sebbe fyllde hela 30år. En födelsedag som fick firas med de närmsta eftersom att Corona fortfarande härjar, en våg nr 2 tog nämligen fart så fort hösten närmade sig. Ett 30års firande som inte var som vanligt och inte heller fick något bra avslut. 
 
Sebbes mamma var nämligen sjuk under denna tid och låg inlag på Akademiska i Uppsala pga. rosfeber. Under tiden hon låg inne så åkte hon även på Corona, turligt nog en mild variant så hon mådde ändå bra - hon mådde desto sämre utav rosfebern. Men under firandet utav Sebbe så hade det ändå känts som att hon börjat må bättre och bli åt det piggare hållet - tills vi fick ett samtal vid ett på natten om att hon inte längre lever. 
 
Det var en käftsmäll som ingen någonsin hade kunnat tänka sig och allting vändes upp och ner. Barnen var fortfarande vakna vid den tidpunkten men detta var inte någonting som vi ville berätta för dom mitt i natten, så medans jag och Sebbe åkte över till Uppsala så fick Elin (som fortfarande var kvar eftersom att dom skulle sova kvar) lägga barnen.
 
Ett sämre avslut på oktober månad kunde vi inte ha fått och barnen står nu helt utan både farmor och farfar. Som vi saknar dom!
 
 
 
Det är fortfarande helt overkligt. Att vi förlorat dom båda såpass tätt och att dom båda var såpass unga! Världen är alldels för orättvis..
 
Kort efter detta så fyllde ju barnen år, 6 och 8år. Sina första födelsedagar utan farmor. Men vi gjorde det bästa utav situationen och dom var ändå nöjda med sina födelsedagar.
 
Men mitt i allt det gråa och eländigt hemska. Så händer det också positiva sakar. Just nu är vi nämligen inne i vecka 20 utav en tredje graviditet. Emil och Ellie ska nämligen få ett litet syskon. I måndags var jag iväg på RUL och allt såg så fint ut så, så i Juni - närmare bestämt den 12e - så är den lille filuren beräknad.
 
 
Vi har två förväntasfulla syskon här hemma och tänk att lilla Ellie nu helt plöstligt blir storasyster! Så underbart.
 
I och med detta så har vi även valt att byta bort min kära Audi. Nog för att jag alltid varit nöjd och älskat den bilen, men med tre barn så blir det dessvärre lite trångt. Så våran nya familjemedlem är varmt välkommen!
 
En Skoda Kodiaq.
 
Men nu tänker jag runda av här. Men vill också avsluta med att meddela att dödssiffran i och med corona idag är uppe i över 10.000 i Sverige. Något jag dock är osäker på hur statistiken först över detta. Jag vet nämligen inte om dessa siffror är PGA Corona eller MED Corona. Det gör ju en viss skillnad. Men ändå, siffran stiger verkligen. Så än är denna skit inte över!
 
Med det så säger jag tack för denna gång.

September 2020

2020-09-08 @ 19:59:13
Dagarna rullar på. Jag är just nu hemma med Emil eftersom att han är förkyld. Snorig och lite ont i halsen och som nämnt tidigare så krävs det ju att man är helt frisk för att få gå tillbaka till skola. Som tur var så har jag möjlighet att jobba lite hemifrån ibland, så några timmar jobb har jag fått ihop fastän jag har varit hemma två dagar nu.
 
Förresten så har vi bokat in barnen på simskola nu. De har ju simskola med i skolan, men deras grupper drar inte igång förrän i början på nästa vecka. Så vi bokade in en egen redan nu i höst. Dom båda har varit där 2 av 3 tillfällen hittils. Förra veckan missade Ellie eftersom att hon var förkyld och nu Emil då. Men det är totalt 8 tillfällen så än har dom en del kvar :)
 
Nu är dessutom kära svärmor och Sebbes lillebror helt flyttade och klara. Så förutom sommarens projekt (som kommer här nedan) så har vi hjälpt dom att rensa, städa och tillslut även flytta. Så nu är dom helt inne i sin nya lägenhet och huset är nu helt sålt! Så skönt :)
 
Men nej ni, nu tänker jag att jag skriver inte så mycket mera idag utan avslutar nu med sommarens stora projekt här hemma!
 
Det blev ju en sommar typ helt utan bad för barnens del eftersom att Emil opererat örat, så pga. det så lovade Sebbe barnen att till nästa sommar så ska vi ha en pool. Ja, alltså en riktig pool! Så här nedan kommer bilder på det som gjorts hittils. 
 
Just idag står vi still för att betongen till stommen ska stå och brinna helst en månad innan man återfyller runt om. Nu har det snart stått två veckor, så lite till väntan är det.
 
 
Sebbe började gräva i början på Juli och vi började såklart med att stöta på berg typ 10cm under gräsytan på vissa ställen. Så för att ens kunna börja med någon pool här så krävdes det lite sprängning. Och eftersom att vi började med detta mitt i sommare så skulle det dröja lite i och med semestertider..
 
Så i slutet på Juli kom äntligen spängningen igång. Därefter har det gått fort:
 
Och såhär ser det nu ut idag. Och nu är det bara att vänta :)
 
Tack för mig!

Juni 2020

2020-06-25 @ 20:52:44
Och så svishade ännu en månad förbi. Corona still going stong så att säga.. Dom har släppt på vissa restriktioner men det är fortfarande stor försiktighet som gäller och dödsiffrorna stiger var dag som går. Sverige är just nu uppe i ca 5230 personer... är det inte helt sjukt så säg.
 
Just nu sitter jag här, helt underbart med denna värme (okej kanske liiiite för varmt mitt på dagen, men man får inte klaga ;))
 
 
Men över till vårat egna lilla liv. Ja ingen utav oss har i alla fall blivit sjuka utan vi har faktiskt fått hålla oss väldigt friska och pigga denna vår och tur är väl det med tanke på hur mycket jag och Emil har besökt Akademiska pga. hans öra (hade vi haft minsta symtom så får vi ju inte åka dit) :)
 
När det gäller Emil och hans öra så har det nu hunnit hända en hel del. Hans stora operation är nu klar. Måndagen den första juni så hade vi tid kl 07.00 för att komma in för att operera bort hans pärlcysta. En operation som varade i ca 5 timmar och en total sövningstid på ca 8 timmar. Heeelt sjukt! Jag sysselsatte mig med att strosa runt på stan, längs ån och bara njöt av det extremt fina vädret.
 
Väl klar så var Emil väldigt trött, hade lite ont men jag trodde absolut att det skulle göra mer ont efter detta än vad han visat sig ha. Veckan efter operationen så fick han vara hemma från fritids eftersom att han fick order om att "leka lugnt". Inte massa spring, ingen studsmatta, ingen fotboll och plus på det - inget badande. Så min fina mamma var här hemma med båda barnen (hennes första semestervecka...) så att jag och Sebbe kunde jobba på som vanligt. 
 
 
 
 
Måndagen därefter så var det dags för återbesök för att ta bort förband som han hade haft under hela veckan. Det såg bra ut men order att fortfarande "leka lugnt", med andra ord så vågade vi inte skicka honom till fridits denna veckan heller utan då följde han istället med mormorn hem till dom för att bli kvar där till midsommar.
 
Ja, Ellie fick också åka dit efter några dagar och stannade där hela veckan hon med. Så dom åkte iväg med husvagnen, fiskade för första gången i sina liv och hade det underbart!
 
 
Sen så, idag var det åter igen dags för ett återbesök för att "städa rent" örat. Allt såg ut som förväntat, inte helt läkt överallt ännu. Men det är på gång. Från och med nu får han äntligen leka som vanligt igen! Men, trots denna extremvarma sommar (ja den har i alla fall börjat så nu, allt från 25-30 grader!) så blir det ju tyvärr inget bad för honom i sommar. Det blir tufft, men vi ska nog allt klara av det också :)
 
 
Nu blev det en jäkla massa prat om Emil och hans öra, haha. Men det får nog räcka så för denna gång. Bjuder på lite bilder istället som jag lovade sist.
 
Underbara sommarkvällar får vi verkligen här ute! Som man kan njuta. Tyst, lugnt, underbar miljö. Haha jag överdriver faktiskt inte ;)
 
 
 
Igår blev vi även klara med detta. X antal år senare så är staketet äntligen helt målat. Blev så vitt nu, haha!
 
 
Och här då, våra absolut första jordgubbar! Vi fick plantor utav grannarna förra året men eftersom att dom flyttades då så hann dom aldrig ta sig den sommaren, men i år så! Hur många som helst på g också :)
 
 
Och åter igen så firades midsommaren hemma hos oss. Detta år med en extrem värme och såklart en massa jordgubbar!
 
 
 
Och här kommer två bilder som jag pratade om sist, utsikten sen träden försvann och garaget. Bilden på garaget sprang jag faktiskt och tog precis nu, så kan försöka bjuda på lite bättre bilder en annan gång. Men nu måste jag faktiskt runda av så jag kan skriva en inköpslista inför morgondagens storhandling. 
 
 
Hej så länge!

2020

2020-05-18 @ 19:21:42
Att kunna se tillbaka, som jag skrev i mitt förra inlägg, blir bara svårare och svårare om jag ska fortsätta i denna takt. Återigen så är det nu över ett år sedan som jag uppdaterade här inne.
 
Jag vill ju kunna gå tillbaka för att läsa om allt som skett i våra liv och framför allt i barnens, nog för att man i vardagen knappt hänger med i deras utveckling då heller, men då blir det ju också desto viktigare att faktiskt skriva ner saker och ting.
 
Jag vet inte riktigt var jag ska börja, när jag läser det förra inlägget så känns allt så himla långt borta på något vis. 
 
Sebbes lillebror har t.ex. tagit studenten, han som var en liten 10-åring typ när vi träffades, hur sjukt är inte det? Och nu är det snart två år sedan som Perra lämnade oss och nu har vi börjat rensa och fixa hemma hos svärmor (och Jonas) eftersom att hon nu kommit till det läget att hon känner att det inte kommer funka att bo kvar i huset. Leta lägenhet och fixa inför att sälja huset är alltså i full gång just nu.
 
En stor del i rensningen var att till en början sälja iväg bilarna. Vi var därför in på Mel´s förr-förra veckan och lämnade in Perras fina Pontiac. Och det gick fort så den är nu såld!
 
 
Så vad har mer hänt sen sist då? Båda barnen har tappat sin första tänder i alla fall, Emil har tappat tre och Ellie har tappat två. Man kan ju säga att det var tur att Emil hann tappa sin första för det var inte lång efter som Ellie tappade sin haha!
 
Emil har haft en hel del besök i Uppsala på Akademiska Sjukhuset för att vi har påbörjat en riktig koll på hans ena öra då han hörde så dåligt och ofta har haft ont. Det har slutat med en operation hittils där dom tog bort en polyp som satt i hörselgången. När den väl var borta så såg dom även ett hål på trumhinnan som därför gjort att han nu även fått en pärlcysta. Så nästa stora steg är en till operation, en lite större denna gång. Och inför den så var vi i torsdags in på en röntgen på huvudet för att de skulle få en klar bild över läget innan operationen. Så det är ju superskönt att det är i full gång i alla fall.
 
Det senaste för Ellie är att hon nu lärt sig cykla. Hon har haft lite jobbigt med det för hon har egentligen inte haft något intresse och har knappt tyckt att det har varit kul, men nu så.
 
 
Två mysiga saker är att våra grannar har fått en liten bebis tidigare i år och nu har barnen även fått sin allra första kusin då Sebbes strorebror och hans sambo fått sitt första barn. Så kul! 
 
Det tråkiga med allt är att vi just nu lever mitt i en pandemi som dom kallar det. Det är ett välkänt virus idag, men om något år så kanske det inte är lite stort längre. Corona. Denna skit innebär att folk ska isolera sig mer eller mindre och vid minsta lilla sjuksymtom så ska man hålla sig hemma. Man måste alltså vara hemma så fort man har lite ont i halsen eller snuva t.ex. 
 
Det känns helt sjukt. Allt är lite upp och ned kan man säga. Så i och med våra små nya tillskott så innebär det också att man knappt träffar dom. Lilla kusinen har vi endast träffat två gånger men jag har inte ens hållt i honom än, jättetråkigt.
 
Detta har också inneburit en tuff tid för en hel del företag, många har fått gå i konkurs. Mitt jobb har som tur var inte kommit till det läget men däremot så blev vi alla korttidspermitterade som det heter. Det har alltså inneburit att vi alla har gått ner 20% i tid nu under maj. Därmot så är planen nu att börja gå upp i tid igen. Men som sagt, Corona har verkligen gjort sina avtryck. Kanske mest i och med att vi i Sverige nu är uppe i en dödsiffra på 3 679. Detta är ju dock en siffra som fortfarande ökat..
 
Men vi hoppas att det ska ska börja vända snart. Annars vet man ju faktiskt inte alls hur denna sommar kommer att bli? Kommer ju bli väldigt annorlunda om man i fortsättningen ska vara försiktig med att träffa människor om man inte måste..
 
Men men, nog babblat nu då jag känner att detta blir väldigt långt. Men jag har en lite känsla just nu av att jag verkligen vill försöka börja uppdatera här lite oftare igen. Som sagt, detta är ju för att kunna se tillbaka över allt om händer :)
 
Jag kommer slänga upp lite bilder nedan på lite allt möjligt som hänt, speciellt i byggväg. För garaget är ju så mycket mer än en gjuten platta just nu. Vi har dessutom rivit den gamla ruttna röda boden som stod när vi flyttade hit och i samband med det så har Sebbe även sågat ner lite träd och en massa sly där omkring, så nu är det mycket mer öppet än vad det varit tidigare. Så nöjd är jag för det, haha.
 
Sen upptäckte jag att lite småpyssel som skett ute i trädgården inte heller visats upp, så det kommer också upp :)
 
 
En ny postlådsställning till oss och grannarna som Sebbe fixade ihop lite snabbt.
 
 
 
 
Här nedan kommer en massa bilder på garaget. Sebbe har alltså byggt det i lösvirke helt själv förutom hjälp vid monteringen utav takstolarna. Jag har såklart hjälpt till så gott jag kunnat men Sebbe alltså - den karln kan :)
 
 
 
Det är lite till som har hänt sen de senaste bilderna. Så jag ska ta lite nya och lägga upp dom nästa gång :)
 
 
Och här har jag inte heller tagit nå bilder sen alla träd togs ner, så det kommer också :)
 
 
 
Och lite nya möbler på solsidan utav altanen :)
 
Så, nu får det vara bra för denna gång. Tack för mig!
 

2018-12-08 en hel del sen sist!

2018-12-08 @ 00:31:17
Det har nu gått över ett år sen det skrevs någonting här inne. Jag har alltid sagt att jag skriver på den här bloggen för min egen skull, för att jag ska kunna gå tillbaka och se vad som hände när och så vidare. Just detta år är alltså långt ifrån ett år jag kan se tillbaka på här inne..
 
Det har ju också hänt en hel del, mycket tragiskt men också massa bra saker såklart.
 
Till att börja med huset. Sist jag uppdaterade så var Sebbe i full gång med att renovera tvättstugan och att bygga en bod på baksidan. Dessa grejer är självklart helt klara och några bilder tror jag nog att jag ska kunna dela med mig av, även om det på dessa bilder fortfarande kanske är några detaljer som inte är helt klara. 
 
Sebbes garage är även igång en del, han har gjutit plattan och gjort allt arbete dessförinnan såklart. Han har fått en del hjälp från kompisar, bror och gamla kollegor (och lite av oss i familjen ;)), men framåt har det hur som helst gått. Just nu står det stilla i väntan på våren :)
 
Det har byggts upp ett staket på muren mot grannarna. Det sa vi skulle göras direkt då när muren blev klar, men det glömdes visst bort... Men nu är ett staket på plats och ingen ska råka snubbla ner där.
 
Inomhus har det hänt lite annat också. Vi har nämligen renoverat vårat sovrum. Sebbe började med att riva en vägg (för att flytta den) och sen bygga upp den och en till. Innan våran tid här, så har det nämlige funnits en Walk in closet i sovrummet, men av någon anledning så har de förra ägarna valt att riva ner den, så vi valde helt enkelt att bygga upp den igen. Vi såg ingen anleging till att ha SÅ stort sovrum, för vad ska man med det till? Istället vill vi ha en ordentlig garderob och förvaring! 
 
Tapetsering och nytt golv resulterade i att vi då valde att byta ut allt golv på övre plan till ett och samma. Enhetligt och helt utan socklar, mycket nöjda!
 
Barnen.
 
Det känns ju lite sjukt och läsa tillbaka nu och se att sista framsteget jag skrev om var att Ellie hade slutat med napp, haha. Ja, mycket större än så har hon ju blivit sen dess. Strax innan hon fyllde tre år så slutade hon helt med blöja och det gick superbra. Hände enstaka olyckor på dagtid men hon var så duktig så. 
 
Och nu då? Jo, Ellie går kvar på förskolan, men helt utan sin kära storebror som hon haft vid sin sida (de gick på samma avdelning sista året) och Emil har istället hoppat över till SKOLAN! Ja, han går numera i förskoleklassen och har simskola en gång i veckan. Så sjukt att våra små busar börjar bli så otroligt stora. De fyllde ju trots allt sex och fyra år för knappt en månad sen. Så galet.
 
Året i sig har för övrigt varit blandat utav det vanliga, vardagen, semester med besök på kolmården, tjejträffar, spenderat tid med Elin och Jocke, varit återigen på Nitro circus som E&J gav oss i födelsedagsrpresent, fixande med huset och mycket där till. 
 
Men det största, och tråkigaste, är att vi förlorat två personer. I ena jävla envisa skitsjukdommen. Cancer. I början av sommaren så somnade Sebbes största förebild och pappa in. Barnens farfar och min svärfar. Det var en tuff tid, men vardagen har rullat på och den där familjen är så stark och de klarar sig galant igenom det tuffaste man någonsin kan gå igenom. Världens finaste människor.
 
På begravningen så hade vi båda barnen med oss. De saknar sin farfar och kan då och då komma och berätta det för oss, trots att månaderna gått. Det var en fin dag och barnen var väldigt duktiga. Väldigt små för att vara med i detta sammanhang, men så självklart för oss att de skulle få vara med och säga hejdå, precis som oss andra. Vi saknar Perra varje dag som går, men vi vet att han har det bättre nu.
 
Sen så var det en till, min kära farbror Morten. Som jag träffat väldigt sällan nu som vuxen, men när vi var små så spenderades många semesterar tillsammans med den familjen. Denna begravning åkte jag iväg själv på, barnen har bara träffat honom fåtal gånger och Sebbe stannade därför hemma med dom.
 
Två väldigt fina begravningar som gav oss fina avslut. Vila i frid och hoppas ni lever till fullo på något nytt bra ställe nu. 
 
Nu blev det här inlägget väldigt långt, så jag tänker avsluta med några bilder nu innan jag ska ta och hoppa i säng. Barnen sover sen länge och Sebbe är säkerligen snart på väg hem från sitt julbord med jobbet.
 
Detta var tydligen allt jag hade på boden, haha! Skäms på mig. Jag får se till att ta en bild på det färdiga resultatet en annan gång.
 
Tvättstugan FÖRE:
 
Tvättstugan EFTER (med en del småfix kvar):
 
 
 
Sovrummet under tiden, riva vägg, bygga upp väggar:
 
Och resultatet, med lite småfix kvar:
 
 
Och lite från Sebbes garagebygge:
 
Har tydligen varit väldigt dålig på att fota känner jag, eftersom att jag inte ens har någon bild när plattan är gjuten, haha! Får nog ta en sväng runt om och fota lite.
 
Men nej, nu ska jag hoppa i säng. Godnatt!

2017-08-30

2017-08-30 @ 18:41:26
Oj vad dagarna flyger iväg.
 
Sen sist så har det återigen hunnit hända en hel del. Det har varit crouising här i enköping. Vi har varit några svängar till Elin och Jocke. Sebbe och Jocke har haft en till bandag som jag och Elin åkte till, dock fick Emil och Ellie också följa med då, men det var dom bara glada över.
 
Sen har vi ju varit två dagar på Kålmorden också. Mamma, pappa och John kom och mötte upp oss där med deras husvagnar. Sen spenderade vi både lördag och söndag där. Barnen var nöjd och (mestadels) glada och mamma och Sebbe tvingade även upp mig i Wildfire.. jag som hatar bergochdalbanor och andra karuseller!! Men jag lever som tur var, jag gör bara inte om det, haha!
 
Sebbe har också påbörjat nästa projekt här hemma, haha ja, IGEN.. Men den här gången är det en bod på baksidan som är på gång då vi behöver ett utrymme för fyrhjulingen och gräsklipparen då det liksom börjar blir lite för trångt i garaget. Ett garage ska ju ocskå gå att använda, inte bara vara ett ställe för alla grejer man har ;)
 
Sen har jag hunnit med en till tjejträff också. Men den här gången sågs vi hemma hos Carro med alla barnen, nästan. Jag och Cattis hade bara med oss våra minstingar, men annars så :)
 
Och nu i helgen så körde jag och några kollegor (och en föredetta kollega) en liten AW. Supermys! Hur mycket skratt som helst!
 
Men nej, nu ska jag ta och natta barn här hemma :)
 
 
En annan LITEN detalj är att min kära bror i söndags startade sin resa till Kebnekajse. På moped! Under hans resa (som han gör för att han samlade in 30.000 kr till musikhjälpen förra året) så har han även en insamling till Världens barn som ni alla är välkommna att skänka en slant till! In och följ honom på facebook under namnet Följa John ;)
 
Här kan ni skänka pengar! 

Tjejträff, motorcykel, tvättstuga och allt däremellan..

2017-07-17 @ 12:06:02
Nu har det visst gått en hel månad sen jag skrev sist, tiden flyger ju iväg?!
 
Igår hade jag halva tjejgänget med barn på besök. Alldeles för sällan som vi ses men nu slog vi ihop en liten lunch i alla fall och även en liten lekdejt för barnen då ;)
 
Det var Linn med Måns och Elsa, Carro med Matheus och Amanda med Eddy som kom. Så Ellie och Elsa lekte för fullt och sen små grabbarna "lekte" väl på sitt sätt, haha. Det blev några trevliga timmar tillsammans i alla fall :)
 
Sen på kvällen så kom Elin och Jocke med barnen förbi en snabbis på lite kaffe, då dom åkte förbi här påväg hem från deras semester och samtidigt som dom var här så kom mamma och pappa och lämnade Emil då han hade fått sova där en natt.
 
Innan allt detta så har det hunnits med lite annat också. Sebbe och Jocke har t.ex varit på Gelleråsen motorstadion och kört motorcykel då dom hade anordnat en bandag där :) Då åkte jag och Elin dit och kikade och kvällen innan hade hon och jag en kväll tillsammans bara hon och jag, supermys! Vi har firat midsommar här hemma tillsammans med båda våra familjer. Vi har varit på Summermeet i Västerås en sväng. Och lite smått däremellan. 
 
Tvättstugan är också klar nu! Eller i alla fall alldeles strax. Sebbe har byggt trappor som ska sättas på plats och sen ska det dit lite dörrfoder och andra små lister, annars är allting klart!
 
Före och efterbilder kommer. Det finns några på instagram/facebook men inte tagit några med kameran än och det gör jag sen när trapporna är på plats också :)
 
Men nej, nu ska jag ta mina små bråkstakar och åka in och handla lite.
 
 
 

Sebbe är på röd hoj och Jocke på blå.

Evelina Fahlström


Hej, Evelina är mitt namn. Jag är en tjej på 29 år. Jag bor i en villa tillsammmans med min familj som består utav fästmannen Sebastian, vår son Emil född i nov-12, vår dotter Ellie född i nov-14, vår son Pelle född i jun-21 och våra kissekatter. Jobbar på kundtjänsten på houseoflola.se och trivs som fisken i vattnet.
RSS 2.0